nostalgi.

Är tillbaka i stan nu, kom hem från hamn tidigare än tänkt. Men en sak jag inte kunde sluta tänka på när jag väl befann mig där var hur mycket jag älskade att vara i skelleftehamn 2008-2009. De personer som jag alltid var med, de jag ansåg var mina bästavänner och de jag i princip hade kunnat offra min högra arm för, ja de personerna hälsar man knappt på idag, man känner inte varandra längre, man tappade kontakten. 

Det är så jävla tråkigt hur det kan bli så. Minns hur vi ofta var på kåken, hur vi var runt i hela hamn och gjorde olika saker. Egentligen så gjorde vi inget speciellt men vi hade roligt ändå. Nostalgi.

Tell me!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Stammis?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0